13 September 2013

Si yo tuviera una escoba


CATALÀ: Podria dir que m'he passat mig any buscant una escombra i que, per tant, m'he vist obligada a abandonar el blog temporalment. Però és una excusa poc creïble.

En qualsevol cas, per fi tinc la meva desitjada escombra i ara torno a la càrrega. Suposo que us preguntareu per què aquesta obsessió per les escombres. Fàcil. He fet una creuada per trobar l'escombra perfecta: una escombra normal. Una escombra amb un mànec llarg. Una escombra que, de fet, serveix per escombrar el terra. No una escombra que amb els seus miserables 80 centímetres et transforma en el cosí de Quasimodo. Però potser els suecs pensen que el tamany no importa. La majoria estan convençuts de que si s'ha de netejar a fons, el que cal és una aspiradora. Aquí les escombres són per les engrunes.

Potser tot són imaginacions meves, però sembla que existeix un poderós lobby de l'aspiradora. No només han aconseguit fer desaparèixer totes les escombres normals de Suècia. També han aconseguit arribar als camps de futbol. Els rètols del Camp Nou tenen publicitat de cervesa, mòbils i fundacions de Qatar. A l'estadi de Ullevi, els rètols de publicitat són d'una pàgina web on es poden comprar bosses per l'aspiradora. Per tant, suposo que als homes suecs que miren el futbol també els hi agrada aspirar. Però, novament, potser tot són imaginaciones meves.

Si els Sirex fossin suecs mai haurien cantat el "Si yo tuviera una escoba". Haurien millorat el món amb una aspiradora. I penseu en totes les bruixes. No podrien anar enlloc. Cable de 2 metres = Viatge de 2 metres. Afortunadament, ja puc tornar a sortir i a volar sense restriccions les nits de lluna plena.


***************************************************


SVENSKA: Jag skulle kunna säga att jag har tillbringat ett halvår på jakt efter en sopborste och att det är därför jag varit tvungen att lämna bloggen temporärt. Men det är inte en trovärdig ursäkt.

I alla fall har jag äntligen hittat min efterlängtade sopborste och är nu tillbaka. Kanske undrar ni varför jag är så besatt av sopborstar. Det är mycket enkelt. Jag har varit på korståg efter den där perfekta sopborsten: en normal sopborste. En sopborste med ett långt skaft. En sopborste som faktiskt duger för att sopa golvet. Inte en sopborste som med sina 80 fjuttiga centimeter förvandlar dig till Quasimodos kusin. Men kanske tycker svenskar att storleken inte är viktig. De flesta är övertygade om att det ändå är dammsugaren som gäller om man skall städa på riktigt. Att sopborstar bara är för smulor.

Jag kanske inbillar mig allt, men det verkar som att det finns en inflytelserik dammsugarlobby. De har inte bara lyckats med att trolla bort alla normala sopborstar från Sverige. De har även nått fotbollsarenorna. På Camp Nous skyltar visas reklam för öl, mobiler och qatariska stiftelser. På Ullevi visas reklam för en webbsida där man kan köpa dammsugarpåsar. Då antar jag att svenska män som kollar på fotboll också tycker om att dammsuga. Men återigen kanske jag inbillar mig allt.

Under Francos diktatur sjöng det katalanska bandet Los Sirex om allt de skulle göra om de hade en sopborste. Om de hade varit svenskar hade de velat förbättra världen med en dammsugare istället. Och tänk på alla häxor. De skulle inte kunna ta sig någonstans. 2 meterssladd = 2 metersresa. Lyckligtvis kan jag gå ut igen och flyga utan begränsningar under fullmånenätter.