The sound of silence

CATALÀ: No és una pel·li muda. Tampoc una sessió de meditació. El mutisme ha poseït la vintena de persones que hi ha a la sala. Només el soroll dels teclats i dels ratolins camufla aquest silenci sepulcral. De vegades, la pluja és l'encarregada d'animar el nivell de decibels a la sala.

Aquest silenci de temple budista és el que més m'ha impactat de la meva nova - i primera - feina a Suècia.

Acostumada a treballar en una redacció de ràdio on els sintonitzadors sonaven a tot volum, s'ovacionaven amb intensitat les visites al perruquer i els pensaments més banals s'expressaven en veu alta; em sento fora del meu habitat natural. Com E.T. a Califòrnia. Com Alfredo Landa a Alemanya.

Enlloc de les cordes vocals, els meus companys fan servir el xat de Skype per comunicar-se. Allà et diuen quina feina has de fer, et poden ajudar si tens un problema o, fins i tot, fer alguna broma. Alguns ho veuen com el secret de la productivitat. Jo ho veig com un mètode maquiavèlic per fer una cosa ben sueca: mantenir les distàncies.

3,2,1 silenci i... treballant!

                                      ************************************************

SVENSKA: Det är varken en stumfilm eller en meditationsklass. Mutismen har intagit de tjugo personerna som sitter i rummet. Bara tangent- och musljud kamouflerar denna dödstystnad. Ibland är det regnet som peppar upp decibelnivån i salen.

Denna stumhet som liknar ett buddistiskt tempel är det som har överraskat mig mest med mitt nya - och första- jobb i Sverige.

Jag var van vid att jobba på en radioredaktion där radioapparater var på på hög volym, kollegorna applåderade alla besök till frisören och även de mer banala tankarna verbaliserades. Nu känner jag mig utanför mitt natuliga habitat. Som E.T. i Kalifornien. Som Borat på en feministisk kongress.

Istället för stämbanden, använder mina kollegor Skype-chatten för att kommunicera sig. Där får man dagens uppdrag, hjälp om man har problem och -även- något litet skämt. Vissa ser detta som produktivitetens stora hemlighet. Jag tror att det är ett machiavelliskt sätt att göra någonting riktigt svenskt: hålla distansen.

3,2,1, tystnad och... nu kör vi!

Strawberry fields forever!

CATALÀ: És el senyal inequívoc de que l´estiu s’acaba: les maduixes han desaparegut dels carrers. Adéu a la petita parada que hi ha l’exterior de tots els súpers i que ven, exclusivament, aquestes temptadores fruites vermelles. De vegades penso que la poma d´Eva en realitat era una maduixa.

I quina feina més romàntica. 

- I qué fas aquest estiu? 

- Venc maduixes! 

I tothom et somriu perque vens alegria. 

Però ara només trobo "senyors de la terra" -la traducció literal del suec jordgubbar- tremolant a la nevera de la botiga. Potser aquests senyors s'amaguen una mica, perque venen de Bèlgica i saben que són maduixes de segona.

És l’hora del adeús. 

Adéu maduixes! 

Adéu estiu! 

***************************************************

SVENSKA: Det är det säkra tecknet på att sommaren tar slut: jordgubbarna har försvunnit ifrån gatorna. Hej då till det lilla ståndet utanför affären som enbart säljer de här frestande små röda frukterna. Ibland tänker jag att Evas äpple i verkligheten var en jordgubbe. 

Och vilket romantiskt jobb.

- Vad sysslar du med den här sommaren? 

- Jag säljer jordgubbar. 

Och alla ler mot dig för att du säljer glädje.

Men nu hittar jag bara huttrande jordgubbar (ett riktigt roligt ord) i affärens kylskåp. Kanske dessa belgiska herrar gömmer sig lite för att de känner sig som andra klassens medgubbar i det svenska samhället. 

Det är dags att ta farväl. 

Farväl jordgubbar!

Farväl sommar!