21 October 2013

Café con leche...


CATALÀ: Cada vegada que vaig a fer un cafè amb llet em poso dels nervis. La raó no és una hipersensibilitat a la cafeïna o intolerància a la lactosa. No. La raó -sorpresa- és que no tinc paciència. A Suècia fer un cafè amb llet és com construir la Sagrada Família: un projecte lent, titànic i car.

Si com a mínim poguessis anar a seure i esperar a Godot. Però no. No hi ha servei de taula. Així que hauràs d'esperar i endur-te la teva tassa. T'hauràs de quedar palplantat davant de la caixa com un estaquirot i pregar perquè el teu sistema nerviós no fugi del teu cos.

Tot va a càmera lenta, seguint el ritme de Carros de foc.

Primer pagar. La mà del cambrer agafa la tassa. Carregar el cafè. Prémer el botó. Les gotes de cafè estavellant-se contra la ceràmica, això si no et donen un got de paper. El moment crític arriba amb la fase làctia. No es tracta només d'escalfar la llet i posar-la al cafè. Consisteix a usar la llet per transformar el teu cafè en una obra mestra. La volta de la Capella Sixtina en una tassa. Però enlloc de dibuixar la Creació d'Adam, la cosa va de floretes i cors. Sembla que l'art contemporani serà latte art o no serà.

La música de "Carros de foc" puja de volum. S'acosta la recta final. La meva mà acaricia la tassa i les meves pupil·les es dilaten quan detecten el cor marró que el cambrer ha traçat sobre l'escuma. Només queda un pas. Anar a buscar el sucre... per trencar-li el cor al meu cafè amb llet.

**********************************************

SVENSKA:  Varje gång jag är på ett svenskt kafé och beställer en latte tappar jag nerverna. Orsaken är varken hyperkänslighet mot koffein eller laktosintolerans. Inte alls. Skälet är att jag inte har tålamod. Att göra en latte verkar här vara som att bygga den Kinesiska muren: ett långsamt och titaniskt projekt.

I Barcelona kunde jag gå och vänta på Godot vid bordet. Men I Sverige går det inte. Det finns ingen bordservering på kaférna. Så du måste vara redo för att vänta och ta ansvar för din egen kopp. Du måste stå framför kassan med pokerface och be för att ditt nervsystem inte skall fly din kropp.

Allt händer i slow motion, till tonerna av Chariots of fire.

Betalningen först, såklart. Sedan tar servitörens hand koppen. Sätter kaffe i maskinen. Trycker på knappen. Kaffedropparna slår mot porslinet... om du inte får en pappersmugg. Det viktigaste ögonblicket kommer när mjölken äntrar scenen. Det handlar inte bara om att värma den och hälla den i koppen. Det handlar om att använda mjölken för att förvandla ditt kaffe till ett mästerverk. Sixtinska kapellets tak i din kopp. Men istället för Adams skapelse, handlar hela grejen om blommor och hjärtan. Det verkar som att latte art är den nutidskonstens främsta genre.

Volymen höjs på Chariots of fire. Målet är nära. Min hand smeker koppen och mina pupiller vidgas när de upptäcker det bruna hjärtat på toppen. Det återstår bara ett steg. Jag går och hämtar sockret for att krossa min lattes hjärta.

No comments:

Post a Comment